Håvetrealismen
Redan i tidig ungdom blev vissa människor kallade att 
söka sig till Håvetrealismen. Håvetrealismen grundades den 13 augusti 2003 då en stor skara vilsna flickor slöt sig samman på en buss. De var på väg mot sin första stora prövning: Hagas aula.
Sedan dess har utövare lämnat församlingen medan vissa har tillkommit. Idag är det 33 stycken aktiva utövare inom Håvetrealismen. (Varav noll manliga utövare).
Håvetrealisterna tillber Eva Liljeström och följer hennes profeter Charlotta Månsson, Marie Hedberg och Anne Lindgren.
Många i församlingen väljer att följa den heliga skriften Edu, vilken oftast läses i datasalen, vilket är Håvetrealismens motsvarighet till kyrkan. Det är mycket viktigt 
att den heliga dörren
är stängd så att inte våra förfäders andar rymmer och sätter världen i obalans.
Om du vill ansluta dig till Håvetrealismen
måste du genomgå den heliga ritualen: Klassfikat.
Där prövas du i:
- argument,
- tonläge
- hur lite du kan kompromissa.
Som Håvetrealist bör du ta dessa visdomsord i beaktning:
- Överlåt ansvaret till andra. Om du inte gjort något kan heller inget vara ditt fel.
- Vägra vik dig i en diskussion trots att du har fel.
- Du bör icke vara långsynt ty kärlek och systerskap är två starka ledord inom Håvetrealismen
Säg omelett
Nordén samlas kring bordet och intar mat tillsammans, även mamma och Stickan får medverka. Det är ju trors allt de som har gjort maten. Sedan letar vi reda på påskäggen som mamma som vanligt g
ömt på något av sina traditionella ställen. Bakom böckerna i bokhyllan, i lådan i vitrinskåpet, bakom soffan. Ungefär. Och ja: mamma gömmer fortfarande våra påskägg annars går det inte rätt till! Som vanligt är det massa konstigt godis i påskägget, så man äter kanske en tredjedel sen så brukar det ta ett par veckor innan allt hunnit ta slut. Detta är första året som jag inte har påsklovet att hinna äta upp det på. För jag HAR inget påsklov ALLS. Nada. Första året som påsklovslös. Damn arbete. Det är rätt trevligt när systrarna är samlade. För man träffas ju faktiskt inte så jätteofta längre. Särskilt inte Elin. Den här gången har hon inte lika hemsk dialekt med sig hem heller. Så man slipper skratta när hon pratar. Och det är ju rätt bra faktiskt. Hon har alltid med sig sin digitalkamera. Så även syster Lina sen hon införskaffade sin. Det är trevligt med kort. Observera dock att jag gjort mig extra ful på mina bilder. I och med att man ändå alltid blir ful/drogad/allmänt inte snygg på kort så är det lika bra att göra sig medvetet ful. Yes.
Igår, lördag, spelade mitt lag match i Flen. Jag också. Fast bara i en
halv halvlek för sedan blev jag illamående och trodde magen skulle vända sig ut och in. Då bytte jag faktiskt. Och nej jag var inte bakfull. Och nej jag är inte gravid. Så jag antar att jag bara var... slut? Njaaaa.... konstigt.
Men ja, sen fick jag chansen att spela en till match. Eftersom det bara är träningsmatcher än så länge så ryckte jag och fyra stycken in och hjälpte ett annat lag som inte fått ihop lag. Spelade i Igelfors på gräs för första gången i år. Lovely. Vinst med 6-0 och 4 av målen stod VIFspelare för. Dock inte jag. Utan att låta för överlägsen så vill jag påstå att vi helt klart lyfte deras lag.
Såg även Olle där. Han var på träningsläger där samtidigt. Kul att se honom. Fast han satt på fel kant så någon vidare riktig hälsning blev det ju inte. Det tyckte jag var sorgligt. Plus att jag var allmänt inte vacker att skåda iklädd allt för stora fotbollskläder. Hoppades nästan att han inte skulle se att det var jag, då gjorde det inget att jag sköt som en kratta heller. Men nu såg han ju att det var jag.
Imorgon har jag match igen. I Igelfors igen. Mot ett lag som kommer från Gotland. Spännande. Och gräs... mmmmm ^^.
