we like to party
Fredag
Så kom äntligen den gångna helgen. Vår kära Evelina kom på besök upp från mörkaste småland och in i ljusa sörmland. Till min och Paus stora glädje. Jag jobbade hela fredagen och därför så fick jag inleda operation akutstädning direkt efter jobbet när jag kom hem. Med tanke på den städpolicy Evelina hade då vi delade rum i ettan så vågade jag inte låta henne inträda i mitt rum i dess normala tillstånd.
Städet gick bra. Nästa steg var in i duschen och sedan desperat försöka välja kläder innan Paulina ringde på dörren, redo att hämta Evelina på tågstationen i Katrineholm. Ca klockan 21.00 fick vi äntligen krama om henne hur som helst. Och jag var nästan nervös.
Så kom äntligen den gångna helgen. Vår kära Evelina kom på besök upp från mörkaste småland och in i ljusa sörmland. Till min och Paus stora glädje. Jag jobbade hela fredagen och därför så fick jag inleda operation akutstädning direkt efter jobbet när jag kom hem. Med tanke på den städpolicy Evelina hade då vi delade rum i ettan så vågade jag inte låta henne inträda i mitt rum i dess normala tillstånd.
Städet gick bra. Nästa steg var in i duschen och sedan desperat försöka välja kläder innan Paulina ringde på dörren, redo att hämta Evelina på tågstationen i Katrineholm. Ca klockan 21.00 fick vi äntligen krama om henne hur som helst. Och jag var nästan nervös.
Iväg hem igen för att låta Evelina göra sig iordning efter sin färd. Lite fräsch vill man ju vara när man ska ut och visa upp sig f
ör Katrineholms uteliv. Drog ut lite på tiden så tillslut blev det rätt så sen ankomst till Katrineholm.
Väl där gick vi till Lilla krog. När det frågades efter leg insåg Evelina att hennes låg kvar i hennes plånbok på mitt rum i Vingåker. Great. Bara att springa till bilen igen och låta Pau föra oss i illfart mot vingåker igen. Tack vare att man har en söt pojkvän så behövde vi bara åka till Viala, där mötte Andreas upp oss med Evelinas leg. Sparade några minuter åtminstone.
In till stan igen för att få stå i kö mellan halv tolv och ett. Livat värre.. Fråga mig inte vad det var som tog så lång tid för dem därinne. När vi väl kommit fram till kedjan, längst fram i kön, då kommer en vakt ut o säger att det är fullt, inga mer kommer in. Vi vill helst lägga oss och dö rakt där på kullerstenarna. Men efter många svordommar från min sida och skuldmedveten tystnad från Evelina så kommer vakten ut igen och säger att det har ordnat sig. Vi får komma in trots allt. Hurra säger vi och försöker ta igen förlorad tid genom att dansa hypersnabbt. Så var tanken i alla fall. Hann ju vara där i en timme åtminstone. Hrm.
Lördag
Visit avlades på factory outlet tillsammans med Evelina medan Paulina fixade inför sin 20årsfest senare på kvällen. Fann till min förvåning ett antal plagg jag ville ha. Köpte dock två. Prickiga jeans och ungefär världens tjusigaste linne. Kärlek. Var där i x antal timmar tills vi fick bråttom hem för att göra oss iordning. Evelina åkte i förväg till Pau och jag fick senare sällskap av Andreas ut i skogen. Det bjöds på bål, smörgåstårta och vanlig tårta. Och Andreas kletade sockerbulle på min kind. Och kallade mig pryd. Jag blev sur.
Dansmatta, salta pinnar, gitarrspelande pojkar, kramar och en ursäktande Andreas gjorde dock kvällen bättre sen. Och jag hade ju trots allt hämnats genom att kleta socker på hans kind också. Kom hem hel och hållen rätt tidigt. Lite sorgligt att åka ifrån Evelina. Bo här? Det är irriterande att vara en sån där person som inte hinner säga hur mycket hon tycker om folk. För hon är för reserverad.
ör Katrineholms uteliv. Drog ut lite på tiden så tillslut blev det rätt så sen ankomst till Katrineholm. Väl där gick vi till Lilla krog. När det frågades efter leg insåg Evelina att hennes låg kvar i hennes plånbok på mitt rum i Vingåker. Great. Bara att springa till bilen igen och låta Pau föra oss i illfart mot vingåker igen. Tack vare att man har en söt pojkvän så behövde vi bara åka till Viala, där mötte Andreas upp oss med Evelinas leg. Sparade några minuter åtminstone.
In till stan igen för att få stå i kö mellan halv tolv och ett. Livat värre.. Fråga mig inte vad det var som tog så lång tid för dem därinne. När vi väl kommit fram till kedjan, längst fram i kön, då kommer en vakt ut o säger att det är fullt, inga mer kommer in. Vi vill helst lägga oss och dö rakt där på kullerstenarna. Men efter många svordommar från min sida och skuldmedveten tystnad från Evelina så kommer vakten ut igen och säger att det har ordnat sig. Vi får komma in trots allt. Hurra säger vi och försöker ta igen förlorad tid genom att dansa hypersnabbt. Så var tanken i alla fall. Hann ju vara där i en timme åtminstone. Hrm.
Lördag
Visit avlades på factory outlet tillsammans med Evelina medan Paulina fixade inför sin 20årsfest senare på kvällen. Fann till min förvåning ett antal plagg jag ville ha. Köpte dock två. Prickiga jeans och ungefär världens tjusigaste linne. Kärlek. Var där i x antal timmar tills vi fick bråttom hem för att göra oss iordning. Evelina åkte i förväg till Pau och jag fick senare sällskap av Andreas ut i skogen. Det bjöds på bål, smörgåstårta och vanlig tårta. Och Andreas kletade sockerbulle på min kind. Och kallade mig pryd. Jag blev sur.
Dansmatta, salta pinnar, gitarrspelande pojkar, kramar och en ursäktande Andreas gjorde dock kvällen bättre sen. Och jag hade ju trots allt hämnats genom att kleta socker på hans kind också. Kom hem hel och hållen rätt tidigt. Lite sorgligt att åka ifrån Evelina. Bo här? Det är irriterande att vara en sån där person som inte hinner säga hur mycket hon tycker om folk. För hon är för reserverad.
Och ibland blir ens förflutna brutalt närvarande.
Och lika lite som han kan förstå att jag är en av dina bästa vänner
kan jag förstå att du ser något som kan finnas lockande alls hos honom.
Och jag kan inte vara arg på dig, jag kan bara känna mig....
så jävla ikappsprungen.
Låt mig vara, jag vill inte ha med er eller den jag var då att göra.
Tack
Och lika lite som han kan förstå att jag är en av dina bästa vänner
kan jag förstå att du ser något som kan finnas lockande alls hos honom.
Och jag kan inte vara arg på dig, jag kan bara känna mig....
så jävla ikappsprungen.
Låt mig vara, jag vill inte ha med er eller den jag var då att göra.
Tack
Kommentarer
Trackback
